HISTORIEN OM HAREN & RISLAMPAN ♥

I princip alla från vår fest var fullt engagerade i de tre rislamporna som vi prompt skulle hissa upp trots det blåsiga vädret under nyårsafton.

Sis & hennes blivande man hade med sig en rislampa som med nöd & näppe steg mot himlen. Med sig fick den en liten brännskada men den steg vackert uppåt. =)

Här är den på väg upp mot himlen…så vackert!

Jag & mitt ♥ försöker fylla rislampan med värme så att den så småningom stiger av sig själv. Men den var precis lika envis som personen lampan var ägnad till. RIP Irene ♥

Dessa rislamporna är inköpta i Khao Lak i Thailand men eftersom det blåste rejält när vi var där så tog vi med dom hem istället. Sedan har de legat alldeles för länge här hemma men nu så var det alltså dags. Trodde först att den skulle brinna upp men den steg så småningom! =)

Denna lampan var tillägnad Isac ♥ , en mycket god vän som dog i Thailand. Love you always

Här steg lampan men….

God Kväll!

Tänkte berätta historien om Isacs rislampa som vi hissade under nyårsafton. På bilden ovanför ser det ut som att den stiger högt & fint…men ett, tu ,tre så tappade den höjd och försvann bakom husen. Jag blev livrädd att den skulle hamna på någons tomt och börja brinna så jag, syrran & Peter sprang iväg mellan husen på de små cykelvägarna för att kolla efter den.

Vad springer då över vägen???!!!

En stor hare, som stannar till och tittar på oss och sedan skuttar iväg!

Då skall ni nu få höra…
När jag var yngre räddade jag en liten harunge en kylig höstdag som höll på att bli anfallen av elaka kråkor. Jag döpte han till Isac (har alltid gillat det namnet & detta var innan vår kära Isac dog). Dessvärre dog den lilla harungen och efter allt detta sa vi att så fort vi ser en hare så är det vår Isac. ♥
Precis när haren hoppar iväg skriker alla andra i gänget nerifrån den vanliga vägen, “där är den” “Anna, där är lampan”. Vi tittar upp och ja, där är den stora rislampan. En tår fälls från mina ögon och på läpparna får jag ett stort leende. =)

Ni får gärna tro att det bara var en tillfällighet men jag tror att det var vår kära Isac som ville titta till oss så här på nyårsafton. RIP ♥

Kram på er / Anna ♥